Goddagens Kära Visevänner och tack för senast!

Det blev en “Knökafull” Restaurang Farozon vi fick tränga in oss på denna sista Viseträff för år 2017. Sedan chocken lagt sig efter anblicken av ett långbord på säkert 20 meter var det dags för en ny. Hur funderar man ut konversationens ljudnivå på ett mysigt sätt utan att riskera att bli utslängd för förargelseväckande beteende eller störande av allmän ordning. Om vi redan från start hade samlats kring två korta långbord vid entrén – där våra viskonstnärers program kunde avnjutas på bästa sändningstid och på lagom avstånd för Johannes lågmälda röstresurser. Vi hade också sluppit slamret av sittplatsernas förflyttning – nog om denna fadäs.
Farozon utlovade en läcker “jultallrik” med ägg, sill, skinka och småvarmt som revben, brunkål, köttbullar och ”Janssons” som också blev fallet. Därutöver skulle våra dästa magar göra plats för ytterligare ”ris-alla-Mande” med läcker svart vinbärssaftsås. Det blev nästan som vanligt vid julbordsstuk för mycket! Servispersonalen gjorde ett formidabelt jobb när dessa tallrikar skulle placeras ut där vi i förväg placerat oss. En välgärning i komfortens släptåg som annars hade mött visst motstånd inklusive stönanden.
Nu var vi istället tända på att lyss till våra underhållare – de fullfjädrade artisterna – Lotta Forsen och Johannes Holmqvist från Sölvesborgs Visans Vänner. De är ju ”säkra kort” att bjuda in. Lotta spelar ju alltid lika njutbart och skickligt på både violin och viola. Johannes som aldrig gör någon besviken med sitt ofelbara kunnande om historiken kring sångerna han framför. Bäst av allt är ju hans fina gitarrspel som utan omsvep förpassar mig till drömmarnas värld.
Mitt i allt ståhejet dök en oannonserad överraskning upp som från ingenstans. Ett Luciafölje – det kortaste jag sett – vad det anbelangar men vad gör väl det när tre väl bekanta välsjungande och enligt min bedömning välsvarvade varelser presenterade en repertoar som slog alla ackord. Väl utvecklade röster som i detta fall deras, inbillar jag mig, svävar liksom i en ”luftkrets” som endast under många års allvarligt sångstuderande ger sådant resultat. Lucian Vanessa Sundblad hade valt sina tärnor Emma Silver och Emilia Joelsson med omsorg det gick inte att ta miste på.
Kvällen gav plats åt en härlig upplevelse att ta ned sig hem att fröjdas åt under jul och Nyårsfestandet. Glöm inte bort att komma ihåg Valberedningens Eva Klangs enträgna önskan om hjälp att få ihop efterföljare till ny styrelse för 2018. Jag har själv varit där och jag kan säga: ”Räds icke det är inte så märkvärdigt och tiden det tar att agera positivt för en trivsam förening är försumbar”. Det finns mycket arbetskraft att hämta ur när vi ser hur många som kommer till ”dukat bord” med damernas glada miner och pojkarnas vattenkammade flint. Våga bara inte att tacka nej till en betydande befattning i Visans Vänner – Hässleholm. Då kommer kanske Malmötåget och kör över er och det vill vi ju inte!
HA EN FRIDSAM JUL OCH NYÅRSHELG först och främst!
Visevännen
Sven